Katolska Kyrkan bekänner att Kristus helt och fullt är närvarande under brödets och vinets gestalter i den heliga eukaristin. Helt och fullt innebär att det inte går att särskilja och att endera gestalten lika fullt är Kristi sanna Kropp och Blod. När vi tar emot kommunionen tar vi alltså emot Honom helt och fullt även om vi bara skulle ta emot Honom under den ena gestalten (brödets eller vinets). Att man mottager Honom under brödets och vinets gestalter innebär att brödets och vinets substanser förvandlats till Kristi eget kött och blod, även om deras yttre gestalter - bröd och vin - förblir desamma. Detta benämns på "katolska" transsubstantiation.
(Läs mer…)
I Mässan sker denna förvandling då prästen läser kanonbönen, mer specifikt vid konsekrationen. I öst säger man att förvandlingen sker vi epiklesen, även om denna tradition inte är lika tydlig i exakt när det sker.
Det är inte såsom hävdas i den efterreformatoriska traditionen att brödet och vinet helt och fullt behåller sin substans även om Kristus är närvarande i brödet och vinet (konsubstantiaton). Katolska Kyrkan avvisar denna lära (jfr konciliet i Trient DS 1642).
I och med konsekrationen är brödet och vinet var för sig på riktigt förvandlade till Kristi sanna kropp och blod, och förblir förvandlade så länge de eukaristiska gestalterna finns kvar. Att Kristus fullt ut fortsätter att vara närvarande i dessa gestalter innebär att tillbedjan av det konsekrerade brödet är tillbedjan av vår uppståndne och levande Herre, vilket är vad som sker vid s.k. eukaristisk tillbedjan.Det är alltså inte så att Han är närvarande bara när man tar emot kommunionen, eller bara under tiden Mässan firas, utan Han är närvarande så länge som brödets och vinets gestalter finns kvar.
